Mahler i min trädgård

Jag hade igår privilegiet att lyssna på Mahlers 3:e symfoni på Berwaldhallen. Lika omvälvande och välgörande som doften av en ros. Ock lika överraskande och oförutsägbart som min trädgård vars växande och,  icke växande, alltid letar sig nya uttryck. Trädgårdens skapande, eller att skapa en trädgård? Frågan kanske kan ställas till den som skapar musik – är det egentligen jag som skapar eller låter musiken sig skapas?

Min trädgård är definitivt inte beroende av mig. Skulle jag bara hålla mig borta så tar den sig helt egna vägar och en förvuxen trädgård är den mest fascinerande av alla. Den tanken får jag när vi kommer till 3:e satsen och det hela egentligen "borde" avslutas, avrundas. Men inte. Det fortsätter, pågår och tar sig, som det känns, helt egna vägar, som en ranka på min klematis. Och vackrare än så kan det inte vara.

Nu blommar rosorna på Vansta gård!

Den engelska rosenträdgården är  verklighet på Vansta Gård där skönheter som Galmis Castle och den helt nya Lady of Shalott blommar för fullt!

Engelska rosor är helt oemotståndliga. Jag älskar dess engelska skönheter!! Sirliga, väldoftande, starka färger eller skira pasteller och inte minst blommande, blommande, blommande!

Jag har just nu ett 15-tal sorter direkt importerade från odlaren David Austin. Nya för året är Lady of Shalott som med sina orang-rosa toner lyser upp och Munsted Wood med mättad mörkt nästan vinröd färg.

Förra årets rosor är friska, fulla med blom och knopp utan minsta tillstymmelse till sjukdom. De trivs i den sandiga men näringsrika jorden på Vansta.

Rosorna på väg

Idag gick beställningen till supertrevliga Bob på David Austin roses. Eftersom Bob är genuint intresserad av hur rosorna klarar vårt klimat hade vi ett långt samtal om sorter och skötsel och jag fick chans att beskriva den något märkliga åkomma på barken som några av mina rosor fått. Med i ordern kom 2 uppstammade Winchester Cathedral som en inramning till 2 av mina bäddar. Veckan har annars bestått mycket av fotografering där Anna Rosén Rösiö med team har fotograferat "Odlingsglädje" i vårat växthus. Vips blev huset fyllt till bredden med små söta krukor, pelargoner, silkestyger, amplar och så mycket annat att jag inte ens minns. Nu råder tomhet och ärligt talat känns den befriande även om jag funderar på att belamra kanske en liten hörna så att man med nöd och näppe kan klämma sig ner på sin korgstol och bläddra i den där underbara boken...om jag nu någonsin får tid till det förstås.

Krokus

Beundrar mina krokusar som idag har stått skamlöst vidöppna mot vårsolen. Har placerat dem som en liten frälsningsarmé för de som söker meningen med vintern.  Den Krokus vi ser är förstås ingen guldtyngd saffransblomma utan en helt vanlig vårkrokus (C. vernus). Enkelt – en knöl och en blomma, nåja några basala blad kan man hitta om man letar. Men vem vill hitta bladen med en sån blomma?

Hur som helst så tycks de flesta av mina David Austin rosor ha klarat vinter. Tog fram sekatören för vad har egentligen Björkens löv med rosorna att göra, är det tillväxt är det dags att klippa. Förra årets blomning var lång och vacker, tung och doftande, fyllda bollar av färg. Jag älskar dem !